I oktober-07 åkte vi fam. Litorell på en efterlängtad 5 veckor lång resa till Thailand. Dom 3 första veckorna hade vi hyrt ett hus i Huay Yang. En liten fiskeby ca 30 mil söder om Bangkok. Redan dom första dagarna där stötte vi på en liten smutsig, hungrig, oerhört kärvänlig hund på stranden, som kallades för Met. Han slöt upp vid oss direkt och var vårt sällskap varje dag vi var på stranden. Han gjorde tappra försök att följa med oss hem, men vågade aldrig helt, men han kom längre för varje gång. Hur som helst så tog veckorna slut i Huay Yang och vi skulle vidare. Just den dagen vågade Met gå hem till oss. Det var väldigt sorgligt när vi packade bilen och visste att vi var tvungna att lämna honom där. Hur som helst så reste vi vidare i ett par veckor. Vi tänkte mycket på Met, undrade hur han hade det.

Väl hemma i Sverige bestämde vi oss för att försöka få hem Met. Efter mycket letande på internet hittade vi Anna som arbetar för en organisation som heter Animal Protection. Hon hjälpte oss att komma i kontakt med Brigitte som driver ett dogrescue center på Kho Samui. Och hon visste hur man skulle bära sig åt för att få in Met i Europa. Så långt så väl. Nu var det bara att försöka hitta någon som på ett säkert sett kunde hjälpa Met att komma till Kho Samui.

Efter många veckors mailande fick vi till slut kontakt med Mia och Göran, som hämtade Met på stranden och tog honom till Brigitte.

Han kom dit i sista stund. Väl där blev han så pass sjuk att ingen visste om han skulle klara sig. Men han fick någon form av behandling, han vaccinerades och kastrerades. Han fick stanna hos Brigitte i 3 månader. Så strax efter påsk-08 flög äntligen Met till Frankfurt. Vi åkte dit och tog emot honom. Det var helt fantastiskt att få träffa honom igen. Och det bästa av allt han kände igen oss och han var så glad. Han fick bo med oss i några dagar på hotell innan vi lämnade honom till ett hundpensionat utanför Köln. Där var han tvungen att bo i 4 månader innan han fick komma in i Sverige. Det var otroligt sorgligt att behöva lämna honom igen, Men vi visste att han skulle få det bra hos fam. Bär. I Tyskland fick Met vård för sina sjukdommar han bar på. Han hade bla malaria och skabb. Och det var malarian som tidigare hade hållit på att kosta honom livet.

Visst var det en väldigt lång väntan att Met skulle få komma hem, men till slut kunde vi åka ner till Köln och hämta honom. Det var lika fantastiskt den här gången. Han var så glad när vi kom.

Nu har Met varit i Sverige sen i 5 månader. Han trivs alldeles förträffligt med att bo i hus. Sover i säng, kommer överens med katter. Har alltid varit rumsren.

Har precis avslutat sin första lydnadskurs, vilket han klarade av lika bra som alla andra vovvar.

Eftersom vi bor på Gotland och har nära till havet så ser han det varje dag. Och man ser att han gillar det och han går gärna i även fast vi är i December nu.

Hur som helst så har det varit värt allting, vi är så otroligt glada för att det gick och att han bor hos oss nu. Vi hoppas att vi får ha han länge.